**Trump och försvaret: En mardröm ingen vill vakna ur!**
Det som en gång representerade frihetens land, en av världens mest kraftfulla demokratier, har idag förvandlats till vad många beskriver som en politisk mardröm. Mats Olsson uttryckte det väl i sin senaste krönika där han skildrade det symboliska med platser som Madison Square Garden. Ett land där en av de mest mytomspunna arenorna har blivit besudlad av en känsla av förändring – och det är inte på ett positivt sätt.
Frågan som många i USA (och världen) ställer sig är: *Hur kan man fortfarande försvara Donald Trump?*
Trump är en polariserande figur. För vissa är han en hjärtefråga, en ledare som sågs som en outsider som utmanade ett etablerat politiskt system. Men för andra, och kanske numera en stor majoritet, utgör han något mycket mer skakande – en gåta som aldrig borde ha tillåtits nå sitt slutspel på presidentens scen.
Samtidigt som rättegångar, anklagelser och kontroversiella uttalanden följer honom som en skugga, finns det en stor andel människor som fortsätter att stå vid hans sida, nästintill blint. Hur kan man förklara det här? Hur kan så många intelligenta och välutbildade personer, människor som själva blivit bittra av rådande politiska klimatet, välja att försvara någon vars handlingar underminerat institutionerna på vilka det amerikanska samhället vilar?
I sin artikel undrar Olsson om det nu är en mardröm man helt enkelt inte vill vakna från. Kanske är detta svaret. Trumps stöd baseras inte enbart på politik, det är nästan som en känslomässig fästning – ett skydd mot de etablerade normerna. Trump’s fans har byggt sin politiska tro som en form av motståndshandling, och vem vill erkänna att deras hjälte istället kan vara skurken? Att vakna från denna mardröm skulle tvinga människor att konfrontera verkligheten, och den verkligheten kan vara för smärtsam att acceptera.
Men frågan som bör ställas är: Var det rätt beslut att helhjärtat stötta en ledare som är så kontroversiell och som upprepade gånger utmanat rättsstatens principer?
För USA:s framtid, för den globala stabiliteten, är det något vi alla borde reflektera över. I en tid där ledarskap betyder mer än bara ord, utan också handlingar och förhållningssätt, måste vi alla fråga oss om världen verkligen kan tolerera ännu en mardrömsperiod?
Vågar vi alla vakna – tillsammans?
